GODIS FÖR ÖGAT, AV URBAN ÅRHAMMAR
Klicka på bilden så kommer du till Hjälmarens tidning. En fin nät-tidning som eldsjälen Urban Århammar ligger bakom.
På bilden ser ni Rodi Ellilä och Maria Brusman som Jim, från Teater Orkas föreställning MORD.
Oj, oj, oj... Jag älskar denna bild.
(Om ni vill låna bilden måste ni fråga Urban först. Jag frågade inte, men jag är i Afrika, så vad ska han göra..?)
Hej så länge
hostskräp
Nu har jag fått hostan Hubert. Hubert är icke att leka med. Hubert är elak och grym.
Nu har jag ett par dagar på mig att bli frisk. Sen bär det av till Afrika. Åh... Hubert!!! GE DIG!!!
dud 30 år
Jocke körde en monolog på ett sånt suveränt sätt så jag blev alldeles kollrig av glädje.
Sen dansades det, så FIIINT, så UNDERBART!
Sen fick Teater Orka spela upp utdrag ur MORD. Det blev nästan hela föreställningen. Fattades bara två scener. Och det gick så bra, så bra!
Min fina man stöttade mig hela tiden, servade med honungste och pysslade om mig. Då blev allt så mycket lättare!
Nu är jag glad, glad, glad.
Dags att kurera sig. Mysa i soffan med Twin Peaks och god mat.
Tänk att livet kan vara så fint, fast man är sjuk!
Sjuuuk
Jag är sjuk. Det är tråkigt. Det positiva kan väl vara att jag förhoppningsvis hinner bli frisk tills på onsdag när jag åker till Afrika. Hade varit värre om jag blivit sjuk ett par dagar senare. ... jippi.
Ett tips till er som är sjuka och har katt med öronklåda: Försök er inte på att hålla i katten för att hälla i medicingegga i dess öra. Ty när katten sprattlar är det svårt för en sjukling att hålla emot. Då är det lätt hänt att katten får massa medicingegga i ögat och blir arg. Och sen kanske katten både har öronklåda och ont i ögat. Och är kletig på hela huvudet.
Våra missar
Bjussar på en Yin-bild också.
Forskning!
Jag behöver lite hjälp! Lite forskning inför ett kommande projekt. Det skulle verkligen vara supersnällt om du kunde svara på lite frågor. Check?
Jag skriver ordet "FAMILJ". Vad är det första du kommer att tänka på?!!
Nästa grej. När du tänker på din barndom. Vad är det första du kommer att tänka på?!!
Nästa grej. Föreställ dig att du är ungefär sju år gammal. Okej? Gör du det nu? Läs inte vidare förrän du föreställer dig att du är ungefär sju. Gör du det nu? Lovar du? Okej, läs vidare... När du tänker på din mamma då, vilket är det första ord som poppar upp i ditt huvud?
Nästa grej. Även nu är du ungefär sju. Tänk på din pappa. Vilket är det första ord som poppar upp i ditt huvud?
På fotografiet ser ni Thomas syskonbarn. Hm... Intressant att fåtöljen är så fräsch där. Den var förmodligen fin i många herrans år så länge den fick vara hos Thomas föräldrar. Sen fick vi ärva den. Då var den fin i ett par månader. Hur kommer det sig?!!
Fotogalningar
Efter föreställningen berättade jag för tjejerna (som jag fortfarande inte har en aaaning om vilka det var) att det inte är så bra att fotografera med blixt vid ett sådant här framträdande.
Dock måste jag säga att flera av bilderna blev väldigt bra... Här är en:
Kolla Rodis uttryck! Fantastiskt!
Fotograf: Malin Sjöstrand (som jag inte har en aaaning om vem hon är)
safari
Filmproblem
Hyrde filmen Legion i eftermiddags. Skulle bli så mysigt att bädda ner sig i soffan och gotta sig framför en film. Det var alldeles, alldeles för länge sen nu!
Det var bara det att efter halva filmen fick jag stänga av och sova en stund. Har varit lite mycket på sista tiden så kroppen tolkade min nedvarvning i soffan som sovardags.
Efter en halvtimme vaknade jag och kunde fortsätta se filmen.
Mot slutet av filmen började dvd:n hacka. Varför gör dom alltid det?!!
Man blir ju vansinnig! Hela behållningen blir totalkvaddad!
Nu missade jag ett par minuter, i själva upplösningen förstås. De sista minutrarna fick jag se lite pö om pö. Fick spola tillbaka och kolla en minut i taget. Icke i korrekt ordning... Jag fick pussla ihop det i huvudet ändå liksom.
SKIT!!!
Nu tror jag inte att filmen var värsta höjdaren ändå. Men det blev ju inte bättre så här.
Känner mig snuvad nu...
HOBBYNARKOMAN
Jag är inte arbetsnarkoman. Jag är hobbynarkoman. Ja, så är det! :D
Fest a´la garderobe!
Annicka, Jeff, Anna och jag. Foto: Jocke Lang.
insomningsbestyr
Inatt vet jag inte vad som flög i mig. Hoppas det är en engångsgrej, och jag tänker absolut gå och lägga mig igen!
Första måste jag uppenbarligen bara blogga lite...
Jag kom nämligen att tänka på det här med hur man göra när man somnar! Om jag inte är supermegabauta trött så kan jag inte somna. Näpp, så är det.
Men det måste man ju!
Min farfar hade ett trick som gick utt på att "LIGG STILL" så somnar du till slut. Och jo, det gör man ju. För efter fem, sex timmar är man så trött så man somnar. Men vem vill ligga så länge?!!
När jag rökte brukade jag ta en sista cigarett precis före läggdags. De sista blossen drog jag så intensivt så jag blev yr. Sen skyndade jag mig in, borstade tänderna, kastade mig i säng och så låg förhoppningsvis yrseln kvar så jag kunde yra mig i sömn! Funkade hyfsat. Ibland fick jag gå ut och röka igen när effekten råkat lägga sig före mig...
Men nu röker jag ju inte längre.
Så då brukar jag ligga på rygg i sängen. Låter kanske inte så märkvärdigt. Men för mig är det det, eftersom jag blir tokyrslig av att ligga på rygg. Så jag ligger så, tills jag nästan svimmar. Brukar ta cirka en kvart. Sen, precis innan jag svimmar, så lägger jag mig på sidan och sover sött.
Ibland missar jag att lägga mig på sidan och somnar på rygg. Då vaknar jag inom kort av mardrömmar.
Jag vet inte vem det var jag pratade med härom veckan som gav mig ett annat tips. Ni vet när man brukade leka svimningslekar som liten? Man satt på huk sig och drog långa djupa andetag, sen for man rätt upp och höll andan, varpå man svimmade? Har ni gjort så? Ja, det var pratpersonens tips i alla fall för hur jag skulle somna. Men jag lär inte prova det. Vill inte missa sängen...
Fortsätter köra ryggyrsel-varianten! Ska göra den strax. God natt!
BUDSKAP
Hur som haver, föreställningen följdes av diskussion. En av eleverna (Man ska egentligen inte säga elever längre, tror det ska heta barn) sa att han gillade budskapet. Att det gått för långt med data- och mobilkommunikation. Det har blivit opersonligt. Han tyckte det var bra gjort av oss.
Och jag håller med honom!
Samtidigt blir jag lite nervös. Hm... Måste man alltid skriva teater som har ett budskap som man håller med om? Alltså... Det är lite som på film, och i tv-serier, då dom brukar ha en för-text där det står ungefär att "kommentarer och åsikter som framförs i filmen är inte nödvändigtvis bolagets åsikter".
Jag tänker på det manus som vi just nu börjat peta i, som eventuellt ska sättas upp i vår. Vad vill vi säga med den pjäsen? Har den ett budskap? Försöker vi lära publiken något? För jag är inte helt säker på det när det kommer till det manuset. Hm... Men jag tror alltid att jag vill få publiken att tänka, bli medveten om saker som annars riskerar att bara passera.
Igår var jag förresten iväg och såg Robert Gustafssons 25-årsjubileum. Där fanns det inga många budskap inte. Men kul var det!
Bobbieflash!
För några dagar sedan visade jag brösten för mina elever. Det var INTE med flit!
Först hade jag manusläsning med tre elever. Jag låg lite avslappnat på mage på golvet. När vi läst färdigt satte vi oss upp. En av eleverna såg genast lite generad ut. Jag upptäckte då att urringningen på tunikan hamnat så att halva brösten syntes. Kvickt rättade jag till tunikan. Så! Inte så farligt...
Sen kom alla elever. Hur många är dom... Öh... Ska vi säga fjorton?
Vid ett tillfälle på lektionen, även här vid manusläsning, satte sig alla elever i en ring på golvet, jag satt också med i ringen fast på en pall, med manuset liggandes på golvet framför mig. Då och då böjde jag mig ner som en fällkniv för att plocka upp nya sidor ur manus, lägga ner redan lästa.
Efter ett tag mindes jag... Vänta, hur var det med tunikan egentligen?
Jag gjorde ett test, böjde mig lite framåt. Och mycket riktigt. Vid varje framåtböj hade jag visat hela etablissemanget.
Japp. Varsågod kära elever. I teatervärlden ska man bjuda på sig själv! Det var bara det jag vill få er att förstå!
Planen fungerade sådär
Igår (onsdag) försökte jag lägga mig och sova, låt säga vid elvatiden. Kan ha varit lite senare. Men jag kunde inte somna. Trots att jag var trött. Hjärnan ville arbeta.
Till slut gav jag upp. Satte mig vid datorn och pysslade med ett manus tills klockan blev ungefär två på natten. Lite i senaste laget. Men så blev det.
För att proceduren inte skulle upprepas kom jag och min man på en plan! Om jag satte mig vid datorn ett par timmare tidigare den här gången, då borde jag ju komma i säng ett par timmar tidigare.
Klockan är nu ett par minuter i två. Jag har just avslutat aftonens manusskrivning.
Planen fungerade sådär...
Sångtexterna till MORD
KOM TILLBAKA
Orden jag sjunger får du aldrig höra
Allt som blev osagt förblir evigt tyst
Du är den enda jag någonsin älskat
Du är den enda jag någonsin kysst
Av kärlek, av kärlek
Allt fanns inom mig det kan jag förstå nu
Nu när jag lyssnar och nu när jag ser
Men jag levde blind inte vaket som du
Först nu kan jag älska först nu kan jag ge
Min kärlek, min kärlek
Så kom kom tillbaka, kom kom tillbaka
Nu vill jag leva, så snälla kom lev med mig
Kom kom tillbaka, kom kom tillbaka
Nu vill jag leva, så snälla kom lev med mig
LITEN ÄNGEL
Liten ängel tittar ner på jorden
Följer alla lögnerna och morden
Hur blev människan en sådan idiot
Varje själ och hjärtas verktyg fick dom
Har dom glömt dom eller har dom slängt dom
Verkar rädda för att bo på samma klot
Ingen vågar, alla längtar
Ingen vågar, alla längtar
Ingen vågar, alla längtar
Ingen vågar
Sorgsen ängel tittar ner på världen
Förr så stor men nu så liten är den
Snart så blir den lika stor som inte nå´t
Människan är rädd mest hela tiden
Alla kämpar ingen vinner striden
Tillit, tro och hopp tycks bli ett minne blott
Ingen vågar, alla längtar
Ingen vågar, alla längtar
Ingen vågar, alla längtar
Ingen vågar
ÖGON TOMMA
Ögon tomma, du skrämmer mig nu
Jag är offret, du tror det är du
Blicken som flackar, ögon som viker av från vägen fram
Du är en bok som borde läsas, men du står och samlar damm
Låt mig får öppna dig, låt mig få läsa dig
Låt mig få känna all din värme
Låt mig få öppna dig, låt mig få läsa dig
Låt mig få känna all din kyla
Munnen talar, men orden är grus
Du är mörk när du tror du är ljus
Bokstäver bildar ord som betyder mer än vad du förstår
Du tror att du har rätt att säga sånt som du inte får
Jag ville väcka dig, jag ville rädda dig
Jag ville få dig bli en ängel
Jag ville väcka dig, jag ville rädda dig
Jag ville få dig bli ett undantag,
Ansiktshår
Radiofotograf
Radioreportern såg så gullig ut när han fotograferade Andreas och Rodi.
Åh...
LYCKA
LYCKA!
Det är vad jag känner. MORD-föreställningarna, Teater Orka... Det bara... Lyckan är total!
DÅÅÅ händer en intressant grej... För varje gång jag blir så där lycklig på riktigt. Då trycker jag ner mig själv. Jag vet inte riktigt varför. För att jag inte tycker jag förtjänar lycka? Nä... Det stämmer inte. Jag förtjänar den och vill ha den! Det är något annat som spökar.
Och ni kan ju tänka er hur mycket jag fått trycka ner mig själv idag, med tanke på hur vansinnigt lycklig jag är!
Jag har exempelvis tänkt såna här härliga tankar: "Fy, vad jag gjorde bort mig igår på festen efter föreställningen. Alla har tappat den lilla respekt dom eventuellt hade för mig. Dom avskyr mig och vill aldrig se mig mer, jag är ett påfrestande äckelpäckel.", eller vad sägs om "Ja, ja, den här uppsättningen kanske är bra. Men nästa manus jag skriver på är ursämst. Ingen idé att jobba vidare med det äckelpäcklet. Sämsta manusidén någonsin!", och så lite "Vad finnig och tjock jag är."
Den sista brukar jag peppa mig själv med varje dag. För säkerhets skull, om lite lycka skulle smugit sig på.
Jag är knäpp!
Och LYCKLIG!!!
MORD
Men då kan vi tänka på att Tommie sjöng fel på ett ord... Förävrigt lät låten helt strålande!!!
Men visst kan ett ord räcka som... garanti för att vi får köra tokbriljanta föreställningar?
Världens barn
Det var inte ett helt lätt manus eleverna fått i sina händer. Först en inledande scen som man väl kan kalla... "artistisk".
Denna scen följs upp av en liten historia där undgomarna spelar vuxna lärare vid ett möte. Men de vuxna pratar hela tiden på "ungdoms-slang".
Efter detta kommer en scen då ungdomarna spelar sin egen ålder man talar på ett högst förlegat vis.
Scenerna varvades med musik, sång och dans framfört av elever från Kulturskolan och DuD.
Allt blev verkligen superlyckat! "Fett nice!" Eller "Sannerligen nöjsamt!" som min elever hade uttryckt sig.
Så... Nu ställer min kropp in sig på en enda sak... Hu... I kväll är det genrep. MORD... I morgon, premiär... Hu... Rädd, glad, kär, nervös, pirrig, spattig, orolig, lycklig, förtjust, ängslig, sprallig, darrig, skakig... Det är jag det!
Mord-människor om mord på människor
Klicka på bilden och kolla in Urbans webb-tv-reportage där MORD-människor pratar om mord på människor.
dramalektioner
De flesta har aldrig sett teater, på riktigt. Någon har sett Mamma Mia i Stockholm. Någon har sett Stefan och Krister. Men inte mer än så.
Det bästa jag vet när jag har de här lektionerna är när jag kan få bjuda på lite "riktig" teater. Jag och Andreas Wetell (dramalärare som även är skådespelare i MORD) har spelat en scen för dom. Igår spelade Annicka Halvarsson och Rodi Ellilä upp en scen från MORD för en klass.
Eleverna blir helt uppslukade av teatervärlden direkt. De analyserar. De fascineras. De diskuterar.
För det är onekligen något magiskt med teater. Känslan av "här och nu". Att se människor som vågar leva sig in i en annan roll, som vågar lita på sina medskådespelare, som vågar uttrycka känslor offentligt.
Igår undrade en av eleverna varför vi inte spelar MORD i Tallåsaulan. Varför spelar vi på ett ställe där vi bara har 30 publikplatser. Jag förklarade att när man spelar teater i Katrineholm så behöver man inte fler publikplatser, för vi har ingen sådan teatertradition som gör att folk går man ur huse för att se varje pjäs. Han tyckte det var märkligt. Detta trots att eleven i fråga själv aldrig sett en hel pjäs.
Ibland får jag en känsla av att teater är något förlegat som inte håller i det moderna samhället. Men när mina gymnasieelever får se dessa små teaterstycken så förstår jag att känslan är fel. Teater är viktigt. Kanske än viktigare just nu.
Musjakt!
Essi, vår tiger, har precis fångat en mus. I skrivande stund är hon förmodligen fortfarande ute och leker med den. Och musen är med största sannolikhet fortfarande levande. För när jag följde efter Essi med kameran så visade hon inga tecken på att vilja ha ihjäl den kvickt. Näpp, här ska lekas!
Men nu har jag lämnat Essi och musen ifred. För det märktes att hon tyckte det var irriterande att vara förföljd av både kamera och kattkompisar...
"Mitt i naturen", släng dig i väggen. Kolla in detta:
INIFRÅN
Teatergruppen VIP från DuD repeterar just nu sin pjäs "INIFRÅN". 13 oktober är det föreställning.
Pjäsen handlar om en bunt med fångar som genomgår en ny terapiform. En slags hjärntvätt som går ut på att endast positiva tankar är tillåtna. Alla vaken tid spenderas vid en växt som fången ska vårda ömt och ge kärlek. För att lära sig respektera annat liv.
Låter det konstigt? Det ÄR konstigt. Och bra!!!
MORDENSEMBLEN
Jag vill så gärna tala om för var och en av de medverkande hur mycket deras insats betyder. För projektet, för mig, för Katrineholm, för Teater Orka. Jag vet bara inte hur jag ska få orden att räcka till.
På bilden ser ni Maria Brusman och Rodi Ellilä lite bakom. Från vänster fram har ni Joakim Lang, Anna Gustafsson, Linus Nystedt, Annicka Halvarsson och Andreas Wetell.
Med i föreställningen är också Tommie Young Campbell, Beatrice Edling och Kristina Issa.
Sen har vi ju Karin Bergfjord som sångerska och pianist. Marielle Lind på smink och hår. Ljuset har fixats av Lars Halvarsson och sköts av Louise Griffin Lindahl, Julia Gilander och Kajsa Råström.
Och så ska Urban Århammar filma också! Hurra!
Ni är underbara, hela högen!!!
Må Teater Orka orka vidare.
MORD PÅ STAN
Världens coolaste banderoll sitter nu uppe på Drottninggatan!
Här är mannen som monterade upp skönheten.
Så vansinnigt läckert. Bästa Annickas idé förstås.
Kan inte låta bli att ha med bilden jag tog innan jag fotade banderollen. Här snackar vi Lunchmöte.
