Puh
Talet är över. Jag är mycket nöjd. Tack snälla Nicka med syster för att ni ställde upp! Klicka på översta bilden om ni vill kolla in vårtalet!
Före talet. Laddar på Kulturskolan... Nervös.
Efter talet! Nöjd och glad. På väg från Stadsparken till bilen.
En familj
Pjäsen var bra. Mycket bra. En häftig ensemble med massor av superbra skådespelare. Vi snackar Marie Göranzon, Börje Ahlstedt, Ingela Olsson, Jan Malmsjö, Thomas Hanzon, Sofia Pekkari, Kristina Törnqvist, Livia Millhagen, Jan Waldekranz, Kicki Bramberg, Christopher Wagelin, Sheraye Esfandyari, David Mjönes... Så mycket bra folk samlade i en och samma prdouktion!
Författaren Tracy Letts har verkligen fått till en absurd historia med massa tragik och massa humor. Uj, uj, uj... Tempot är rasande högt. Så man märker knappt att föreställningen är ungefär tre och en halv timma.
Sen lyckades jag med lite kändisspotting! Känner ni till hon jägaren som var med i Skavlan för ett par veckor sedan? Hon var där. Vacker som en dag. Med sin kärlek.
Den här våren har jag sett rätt många föreställningar känns det som. Hoppas det är en trend som håller i sig. Jag älskar att se teater. ÄLSKAR!!!
Och så en helt annan grej... Håll tummarna för att jag inte gör bort mig totalt när jag håller tal i Stadsparken ikväll... Hjälp...
Men Jim, hur blev det nu?!
Sista scenen skrevs igår. Och nu är jag lite i chock tror jag.
Huvudkaraktären, seriemördaren Jim, agerade inte alls som jag hade tänkt mig.
Jag hade strukturerat upp scenen i mitt huvud. Det fanns två slutalternativ. Men så blev det inget av dom. Hur mycket jag än försökte!
Så, nu... Ja, nu... Blev det så här! Tänk så märkligt...
Vårtalet närmar sig
När jag såg annonsen i tidningen fick jag stora skälvan. Varför är mitt namn så stort? Tror man att jag ska hålla värsta briljanta dundertalet?!! För det kommer jag INTE!!! HJÄLP!!!
Talet är skrivet, och det känns ganska bra. Det som känns mest bra är att jag får hjälp av världens bästa Nicka och hennes syster. I get by with a little help from my friends... :D
Inget revy-sm i år
Men det svider inte så himmelens mycket. Revy-sm är verkligen bara en bonusrej. Det viktiga är att vi själva har roligt när vi jobbar och att Katrineholmspubliken har roligt när dom tittar på föreställningen. Och där ger jag oss VG i år!
Kan inte låta bli att säga två grejer som just nu är extremt viktiga för mig:
Nr 1. När som helst knackar det på min dörr vilket innebär att vi äntligen, efter fem veckors väntan, får våra nya sängar! Tänk om man ska få börja sova ordentligt nu?
Nr 2. Jag skriver som en tok på manuset om seriemördaren. Kul, kul, kul!!! Och en hemlis... En väldigt rolig hemlis... är att Teater Orkas producent Annicka ska känna lite på en av rollerna...
Rena drömmen...
När vi repar Pernillas Pojkar så känner jag själv hur man som åskådare kastas mellan olika känslor. Sorg, ilska, förtvivlan och glädje. En av mina favoritscener, där Pernilla drömmer, får mig att skratta som en tok.
Klicka på bilden så får ni se ett smakprov från just den scenen.
The Last Bounce
Streetdancegruppen Bounce kör sina sista dansföreställningar någonsin i Globen just nu. Vi var där och såg dom!
Jag började gråta flera gånger. För att det är så bra! För att jag häpnar! För att... För att... Jag blir helt tagen!
Klicka gärna på bilden och ta er en liten titt.
Bättre så?
Amatörlayoutmänniska
Man ser nämligen inte alls vad som står. Texten är för liten och det funkade inte att använda vit text mot tegelfärgad bakgrund.
Jag ska göra om, så får vi hoppas det blir bättre.
Jag funderar på att någon gång, eventuellt acceptera att jag inte kan allt...
Mord
Sitter och skriver på det som eventuellt blir Teater Orkas nästa projekt. En historia om en mördare.
Jag sitter och försöker slurpas in i mördarens värld. Se vad som driver honom till handlingen. Det är spännande och otäckt och... härligt.
Jag och världens bästa teaterproducent Annicka har funderat mycket på vad som kan vara mördarens motiv. Avundsjuka? Nej... Avundsjuka i sig själv är inte en tillräckligt ren trigger.
Nu forskar vi kring ett annat motiv.
Ha det gött, nu ska jag slurpas in i mördarens psyke!
Lika som bär
I´m hot in bed!
Kära Bullen, jag har ett problem.
Jag är en tjej på 34 vintrar och jag har ett stort bekymmer. Min man och jag sover brevid varandra på natten, i samma säng. Det är supermysigt tycker jag och jag tror att han också tycker det.
Men på sista tiden har jag varit så varm. Som en kamin! Och då kan vi inte sova så nära varandra, för det blir svettigt och jobbigt.
Jag har stängt av elementet i sovrummet för att det ska bli kallare, men det hjälper inte. Jag är alldeles kokhet i alla fall, fast jag inte har feber.
Jag saknar verkligen min mans närhet när vi ska sova. Jag känner mig alldeles övergiven när han flyttar sig ifrån mig.
Snälla Bullen, hjälp mig. Vad ska jag göra?
/Hot in bed...
BOKA BILJETTER TILL PERNILLAS POJKAR
GÖR´T!
SNART BILJETTSLÄPPP
Solig måndag
Foto: Therese Fasth
Sallads skafferi
Vi har en salamander, om ni inte visste det. Han älskar mask. Det är faktiskt det enda han äter! Och då mår han toppen.
Han är rätt billig i drift med andra ord. Bara att gräva lite i trädgårdslandet så är middagen fixad. Om det inte är vinter vill säga...
Vintern har varit hård och lång. Då är det förbaskat svårt att få tag i mask.
Men tack och looov har min arbetskamrat Nicka fixat med Sallads mat (ja, salamandern heter så). Då Nicka bor på ett lantbruk har hon och hennes make lyckats gräva fram en hel del mask i sin kompost. Preciiiis innan vintern slog till.
Så vi har haft en bytta mask i kylskåpet under vintern. Helt perfekt!
För någon vecka sedan meddelade min arbetskamrat att hon fått tag i en ny dos mask. Man tackar och bockar sa vi och tog emot ännu en bytta.
Snart kan vi gräva mask i vår egen kompost. Men det är ingen brådska. Vi har mask så det räcker ett tag...
(Sallad äter ungefär två maskar per vecka.)
Vända på dygn
Jag gick upp för några minuter sedan, klockan 12:00. Va?!
I övermorgon börjar jobbet. Och då är det liiite tidigare klockslag som gäller. Suck...
Mycket vill ha mer...
Tror ni jag nöjer mig nu? Drar mig tillbaka? Inte satsar något mer?
HA! Nä, nu vill jag att Therese och jag ska få ett program på svt, och dessutom vill jag ha med ett nummer i revy-sm. Kan väl inte vara så svårt?! Håll tummarna för att dessa planer ska gå i lås!
För visst vore det kul att ha mig och Therese som programledare i en tv-serie? Som Philip och Fredrik fast tjejer liksom. Erkänn, erkänn!!!
Och den 26 april får man veta vilka nummer som gått vidare och får tävla i revy-sm. Jag vet att Katrineholmsrevyn skickat in en eller två av de sketcher jag skrivit till årets revy. Åh, vad jag hoppas att någon av dessa blir valda! Pleeease! Jag och Therese var med och tävlade för några år sen med sketchen "Nät a´ Nät". Känns som det är dags igen nu! Om jag får önska (och det får man ju) så skulle jag vilja att "Harry Potter på 5 minuter" fick tävla. Skulle vara äckligt kul...
Storhetsvansinne? Ja, kanske. Men det skadar ingen, så varför inte ha lite egoönskningar?!
"Om man inte tar ut glädjen i förskott riskerar man att inte känna någon glädje alls" eller hur det nu är Emil Jensen uttrycker sig?
CHOKLAD ÄR GOTT!!!
Min systerdotterdotter Novalie och jag delar samma passion...
Godis, godis, godis...
Först tjyvåt jag lite gammal godis som låg i skafferiet. Det är väl inte så farligt?!
Sen åt jag en påse smågodis när jag var på bio. Det är väl inte så farligt?
Sen fick familjen godis i present, från Therese som åkt båt. Det måste man ju äta av. Det är väl inte så farligt?
När jag vaknade i förmiddags var jag fotfarande mätt. För att jag åt så mycket godis igår.
Att det ska vara så SVÅÅÅRT!!!
Jag HATAR GODIS!!! BORT, BORT, BOOORT!!!
Kändiskollega
Barnvakt
Vi är inte barnvakt så ofta. Typ aldrig.
Inte för att vi är onda människor eller nåt. Nä, mer för att vi inte har tid. Tror jag... Eller så är vi svartlistade utan vår vetskap.
Herr Liam är tämligen förkyld. Hostig, snorig och febrig. Men vid gott mod. Dock tyckte han att gårdagens barnvakteri startades på bästa sätt genom en tupplur bakom min mammas soffa.
Gårdagskvällen ägnades främst åt kattmoseri. Jag tror banne mig våra katter kommer dansa "the dance of joy" ikväll när Liam ska tillbaka till sin mamma.
Klicka på fotot så får ni se en film när Liam jagar katt...
Jag är en champinjon.
Brukade vara blond förut också, när jag var yngre. Men jisses vad håret blir förstört av det.
Så när jag blivit ordentligt vuxen, la jag av med dumheter som totalblekning av håret. Jag lyckades till och med låta håret växa ut så pass mycket att det till slut blev helt utan både färg och blekning. Det var helt naturligt. Heja mig!!!
Men fy så trist!
Så nu, trots vuxenheten, är det totalblekning som gäller igen.
Men när min son sa att jag började likna en champinjon, blek ovanpå och mörk inunder, för att utväxten var så påtaglig, då var det bara att bleka det igen.
Och så får jag hålla på nu. Bleka, bleka, bleka... Förstöra håret totalt...
Men jag gillar det fortfarande. He, he...
Gulligaste laptopen i stan!
Och eftersom min bror just nu sitter och försöker fixa sonens WoW (som bara strular och strular) så antar jag att det är bäst att vara snäll.
Jag får nöja mig med att sitta och surfa lite smått på godbiten istället. Avundsjuk? Jo, lite...
Jorå, den rosa godbiten har webcam också.
Jens jobbar på vid Charlies dator. Säger att vi har uråldriga grejer... Humpf!
Rosa gitarr
Parfympanik
Sen graviditeten (för cirka hundra år sen) kan jag inte ha parfym på mig. Jag har utvecklat en parfym-noja. Jag försöker hitta den mest utsökta av dofter, så tar jag ett minimalt stänk på handleden, eller på halsen. Men efter några minuter får jag panik! Jag känner mig förföljd! Var jag än går så sticker lukten mig i näsan! Jag kan inte komma undan, den är överallt! VAD VILL DEN MIG?!!
Jag får helt enkelt tvätta bort parfymen.
Måste jag ha parfym då? Nä... Men det skulle vara kul att få lukta lite så där mysigt som andra gör när de har parfym på sig. För jag kan uppskatta när någon annan har parfymerat sig, LAGOM!
I-landsproblem. Ujja!