En vanliger dag

Idag:

Gick upp, inmundigade frukost till ett avsnitt 2 1/2 män.

Ämnade skriva två manus. Det ena blev färdigt. Det andra... Hm... Jag kom till: "Ridån är fördragen", sen bidde det inget mer. Får nog finslipa lite...

Pratade med min praktikants lärare. Ser fram emot att få en praktikant i fyra veckor. Weehooo!!!

Tittade på filmen Trolljägaren. Rätt bra norsk rulle. Spisade lite knäckemacka i filmsoffan.

Vilade.

Vek tvätt.

Annicka och jag bestämde att vi deltar i NOO-tävlingen på lördag. En 24-timmars filminspelningsgreja.

Dansade zumba. Svettigt, roligt och trångt.

Drabbades av en högst oväntad depp som näst intill gjorde mig orörlig. Why?!!

Ringde Charlie och tillfredsställde mitt modershjärta genom att höra sonens röst. Fiffigt Jenny.

Fixade systerdotter Malins födelsedagspresent. Hon ska firas på söndag.

Åkte till mamma och pappa där vi bestämde att vi tre plus Charlie ska åka och se Monty Pythonmusikalen Spamalot i Stockholm i december. Lånade också en bok skriven av Cecilia Helle.

Hem och beställde Spamalotbiljetter.

Dusch.

Middag. Lax och pommes. En riktig höjdare! Coco är bästa matfixaren!

House, Dexter och disk.

Nu blir det lite te och sen sova. Kanske att jag läser ett kapitel i boken jag lånade.

Jupps, det var dagen det. Slö. Rolig. Deppig. En vanlig 31 augusti?

Dansa i afrika


Jag vill dansa i Afrika igen...


PRUTTHUMOR

Igår var Coco och jag bortbjudna på middag hos paret Viking. Det var en mycket god och trevlig afton.

Men idag är det segt. Jisses Amalia vad trött i skallen man kan bli efter en lååång middag. Vi har spenderat dagen i soffan, gloendes på golf. Rätt mysigt faktiskt.

Så ploppade följande bilder upp i huvet på mig:


Japp, nivån är inte den högsta idag...

Jag fick ett mail från en masajby i Kenya


När jag och Charlie var i Kenya så träffade vi Beatrice Chili.
En fantastisk tjej som kämpar för byns överlevnad och för kvinnors och barns rättigheter. Inte helt lätt när man bor i en masajby.

Idag fick jag ett mail från Beatrice och genast slås jag av hur olika våra liv är. Själv skickade jag just iväg min son till hans första dag på högstadiet. Det är inte utan att det suckas och stönas lite över att behöva börja skolan igen efter sommarlovet. Samtidigt, i en annan del av världen, längtar barnen efter att skolan ska börja igen, för annars får de ingen mat. Varsågoda och läs:

hello my dear friend
i hope fine back there, is so great to say a word of jambo to you and family. same applies to me and my community in the village.

The big trouble is about fight and tribal fight whereby every pastrolist community want to take control of the only secured section of green pasture and water point. And finally these result to fight among the pastrol community, somali have been the most threat to our pastrolist just because they own guns,

In time of drought samburu pastrolist move to the far east of the country near to the somali boarder has it is the only preserve places when there is enough grass. Somalis since the also get affected by the drought they move towards west and these result two of this pastrolist communitymeet into these long term preserve place. The tribal fight has been there since when our ancestors where doing pastrol activity, so it is so hard to take control of these from the local people.

The government have bring small impact by creation of peace campaign through projects like peace caravan that goes to personal community to preach peace and the importants of it. Other things is about hunger i have tried this to my community. whereby i have always shared the small food i have in my nursery school with my community members in my village as i know the situation back in there family house.

Food has been another vital subject that attract kids to school. If no food no kids to school. i have been using this has my pricipal to make sure all my local kids come to school. Since we are now in a holiday the last day of closing my nursery i shared all the remaining foood to every member of the family community to make sure even if is a period of a one week my kids can get something to eat. And the rest of the remaing week they can survive until the opening of the school. It use to happen during the school running days due to hunger families queu by the school to see if any food remaing from the kids for them to get a share has they suffer with hunger back in their houses. even now we are in holiday with alot of hunger no food to the kids, early september we are opening the
school.

regards to my entire community 
hope to hear from you.
with much love from
        beatrice

Fotpeeling


Skulle gärna sitta med fötterna i en liten fiskpool just nu. Bli nafsad på. Kittligt och mysigt. Ganska äckligt. Men snacka om win win. Fiskarna blir mätta och glada. Mina fötter blir lena och gosiga. Hurra!!!

Undrar om det funkar med silverfisk... Då skulle jag nog kunna skrapa ihop ett fiskbad här hemma!

Pirat för en dag


I somras fick jag vara pirat för en dag. Så himmelens roligt och alldeles underbart. 

På morgonen hade jag tagit på en sjalett på mitt huvud, ty jag iddes icka tvätta håret och havets saltvatten hade skapat en ovanligt udda svintofrilla på skallen.

När så Emma fick se mig så förstod hon med det samma att jag vaknat som pirat. Hon bestämde sig kvickt för att även hon var pirat, naturligtvis med betydligt högre rang än jag.

Emmas mamma tillverkade genast en ögonlapp av en svart strumpa och snuttefilten fick bli sjalett. Så gick vi omkring och talade om för folk att de fick hoppa överbord eller gå på plankan.

Dodgen på bilden får symbolisera vårt magnifika piratskepp.

När Emma frågade vad jag hette svarade jag Gurksvärd. Detta dög dock icke och Emma bytte genast namn åt mig, till Kapten. Själv hette hon Kapten Krok.

Piratlivet varade några timmar, sen ville Emma vara Emma igen.


LISTA



01. Stänger du av mobilen när du sover?

Nä.

02. Vem såg dig senast naken?

Coco. (Eller grannarna när jag satte på kaffet förstås...)

03. Hur såg du ut på högstadiet?

Oj... Som ett mulligt osäkert drygo?

04. Hur kommer du se ut om tjugo år?

Som... jag, fast äldre?

05. Hur var du på dagis?

Minivuxen.

06. Hur är du att ha som arbetskamrat?

Oj. Det är nog blandat. Jag kan nog vara både kul och störig tror jag.

07. Har du celluliter?

Jajjemän.

08. Biter du på naglarna?

Jupp. Men har inte gjort det på ett par veckor och har rekordlånga naglar just nu. Kuligt.

09. Har du något handikapp?

Hm... Räknas det till handikapp att inte få ägglossning?

10. Är du rädd för att få hängbröst?

Ha, ha, ha!!! To late, to late. Hänget kom direkt med brösten.

11. Tror du att gud är en man eller en kvinna?

Nä.

12. Svär du?

Jupps. Ganska lagom.

13. Är du trevlig mot Jehovas Vittnen?

Joråvars.

14. Hur homo är du på en skala 1 - 10?

Ett?

15. Tror du på utomjordningar?

Jo, nånstans lever säkert någon liten amöba eller nåt.

16. Om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut, vad väljer du?

Lax.

17. Vilken mat är den största missen att bjuda dig på?

Kroppkaka, pyttipanna, jansson frestelse eller något som är dränkt i vitlök.

18. Har du blivit arresterad?

Nä.

19. Ljuger du?

Inte mycket alls!

20. Har du kysst en polis?

Hm... Hm... Nä.

21. Är du rädd för Securitasvakter?

Nä.

22. Har du någonting att dölja?

Mja, nä.

23. Vad har du på din nyckelknippa?

Nycklar? ;)

24. Är du / har du varit gift?

Jupp.

25. Skulle du gå upp klockan tre på natten för att hämta pojkvännen från krogen?

Jupp.

26. Kan du laga cyklar?

Lite grann, men jag vill inte.

27. Kan du fixa med bilar?
Lite grann, men jag vill inte.

28. Brukar du köra om?

Jorå.

29. Kan du baka bröd?

Jorå.

30. Vet du hur man frostar av en frys?

Jorå.

31. När sa du senast att du älskade någon?

Hm... Ett par veckor sen kanske.

32. Vilken tvserie skulle du helst leva i?

Oh... Låt mig tänka. Bumbibjörnarna kanske.


Om blåställsarbetaren själv får välja

Vi har lite byggarbetare på jobbet. Eller om de målar fönster... Eller om de... hm... Jag har glömt vad de gör. Hur som haver så rör det sig om tre arbetande män, som inte har fast anställning på Kulturskolan. De har ett mer blåställsaktigt arbete.

Dessa tre män tar rast lite då och då vid ett bord i vår cafeteria. Där verkar de ha det rätt så trevligt. De pratar högt, bullrigt och skrattar mycket. Jag kände att det var lite som att få tjuvkika in i en annan värld.

När så blåställsarbetarna återgick till sitt byggande/fönstermålande/spikande/hyvlande/putsande så passade jag på att fotografera deras rastbord. Varför? Låt oss kalla det research!

Vad är då viktigt för en blåställsarbetare? Vad vill denne ha på sitt rastbord? Jo:



* En egen sorts flingor. (Helst inga sockerfria med för mycket fibrer)
* En egen flaska mineralvatten. (Utan smak)
* En egen cola.
* Diverse tidningar att välja mellan.

* Eventuellt kan man tillsammans roa sig med ett korsord. (Jag hörde hur de löste korsordet tillsammans)

Som ni ser finns även en tom matlåda, en banan, en termosmugg, en brödpåse och en oproportionerligt stor hög med servetter på bordet. Om dessa ting är viktiga förtäljer icke historien. Ni är välkomna att dra egna slutsatser kring dessa föremål.


Tårna


Mina tår längtar tillbaka till Västkusten. Jag förstår dom.

En liten caddy det är jag!

Så kom frågan: "Vill du följa med mig när jag går nio hål?" Och japp, det ville jag. Helt ärligt. Och vet ni vad..? Det var superroligt!

Så här var det:


GODA GRANNAR

Här har ni Coco och Tage. Tage är en god granne.



En annan gång, när jag bodde en annan stans hade jag en dålig granne. Vi kan kalla honom Karl-Bertil, fast det hette han inte. Karl-Bertil var så dålig att han blev komisk. Förutom när han fick mig att avliva min katt. Då var Karl-Bertil inte komisk. Då var Karl-Bertil en idiot. Men oftast var Karl-Bertil så där härligt grinig och bitter som man föreställer sig riktigt griniga och bittra gubbgrannar. Såna där som hötter med näven åt småbarn och fräser så spottet yr. Sån var han, Karl-Bertil.

Men Tage, han är en underbar supersnäll granne. Han hjälper till med allt. Sågar, spikar, hyvlar, mäter, gräver, tipsar, fixar, trixar. Tage är toppen!

Just nu hjälper Tage oss med vår staketsnutt som vi vill ha mitt i häcken. Och ni kan kanske gissa vad det blir för färg på staketsnutten så småningom?

MEN HALLÅ REGNET!!!

Alltså, nu tycker jag att regnet tog i lite väl mycket! Som jag skrev i mitt förra blogginlägg, det vore önskvärt om regnet kunde hålla sig undan ett tag. Och vad händer? Hela himmelen öppnar sig och det sker med blixtar och dunder!

'
Jag hade för ovanlighetens skull plattat mitt hår (sådant hår skolom icke möta väta). Tänkte dra ner på stan och titta på kk-joggen. Men det gick inte att gå ut! Alltså, vi hade inte gått ut vare sig jag plattat håret eller inte.


Jag menar, vi snackar hagel här!


Så vi ändrade kvickt våra planer. Jag satt vid fönstret (i mitt plattade hår) och försökte fånga blixtar med kameran. Coco förberedde sig mentalt på att Uffe med sonen Ludde skulle komma hem till oss efter att ha genomfört en blöt kk-jogg.


Jag lyckades till slut (efter att ha suttit som en märklig räka i soffan) fånga en fjuttblixt med kameran. Jisses vad fort det går när det blixtrar! Jag måste träna upp min reaktionsförmåga... Sen kom Uffe (som tvingats bryta efter halva loppet, pga luftrörsfel och megaregn) och hans son (som genomfört loppet som en riktig hjälte) och vi hade dundermysigt ihop med prat, musik, mat och dryck.

Bra tisdag!


Nu får regnet hålla sig undan!!!

Har just plattat håret i en halvtimma. Så nu hoppas jag att regnet håller sig undan när vi ska ner på stan och kolla kk-joggen. Ett par minuters regn och håret kommer återgå till sitt naturliga ruffstillstånd. Lite som askungens pumpa vid tolvslaget. Fast utan pumpa då... Hade askungen platt hår? Nä, det var uppsatt va? Äsch... Boppedipoppedidooo!


mattrengöringsblues



Tar just nu en välförtjänt paus i mattrengörandet.
Det är SJUUUKT jobbigt att göra rent en matta. Förresten blir den inte ens ren... Fläckarna vägrar gå mot ljuset. De håller fast, som osaliga andar. Jädra skruttfläckar!!!

Men det finns en grej som håller mig på gott humör. (Förutom chokladen jag just åt) Nämligen den musik jag lyssnar på under tiden jag kämpar. Klicka på bilden så får ni höra vad jag peppar mig med!


Älg på berg!


HÄR KOMMER KÖPENHAMN

Här kommer Köpenhamn!!! Så här har jag haft det de senaste dagarna, tillsammans med Charlie, Coco, mor och far.


När vi åkte över Öresundsbron på väg till Danmark såg vi ett strandat skepp. Ett dåligt omen? Skulle semstern bara bli skrutt och pannkaka?!!


Nej då, ingen skrutt och pannkaka. Istället möttes vi av strålande sol och en blöt salamander.


Mamma höll på att bli uppäten av en gigantiskt fluga!


Vi gick på Tivoli där Coco och pappa satt utan hattar och drack öl.


Vi gick på Tivoli där Coco och pappa satt med nyinköpta hattar och åt pölse.


Mamma köpte också hatt på Tivoli. Söt som gröt!


Pappa skapade vinkonst vid middagen på Tivoli.


Vi var inte ensamma på Tivoli. Joe Cocker dök upp också.

Charlie och jag åkte massa karuseller både på dagen och på natten. Det var dock lite svårt för mig att dokumentera detta... Men jag lovar att det hände, trots att ni inte får se det.


Följande dag investerade Coco i en ny pipa. Den inhandlades på den danske pibeshopen på Ströget. Här ser ni oskuldsblosset...


Onepiecedansare på Ströget.


En kväll gick jag och Coco på bluesklubben MOJO. På den klubben är det livemusik varje kväll, året om. Så himla coolt! På den här bilden ser ni hela stället. Det är iiinte stort... Rökigt, svettigt och hjärtligt.


Bandet som spelade den här kvällen hette The Cornfeds. Ett gäng entusiastiska danskar som verkligen gick hem hos publiken som blev minst lika entusiastiska. Kolla bara:


Efter spelningen såg trummisen ut så här... Dom gav verkligen allt!


På MOJOS damtoa hade någon blivit lite poetisk.


När The Cornfeds lämnat scenen var det dags för denne man att spela för oss. Han var lite utav ett orginal som verkade leva i en egen bubbla...


Sista dagen i Köpenhamn gick vi på Glyptoteket där vi tittade på lite upplyftande konst.


Mycket av det vi såg på Glyptoteket såg så oerhört verkligt ut! Kolla in de här trähänderna!!!


Sen fanns det sånt som såg lite mindre verkligt ut...


Coco softade lite i vinterträdgården på Glyptoteket.


Vi såg och upplevde mycket minnesvärt under vår vistelse i Köpenhamn. Och trots hostor och värmeslag så blev det en fin resa. WEEEHOOO!!!

RSS 2.0