wistbacka

Det märks att vi börjar närma oss målet nu. Vid gårdagens repetition av VINCENT föll många pusselbitar på plats. Ett skönt flyt har uppstått, såväl i som mellan scenerna. De medverkande har hittat sina roller och Katrineholmarna kan förebereda sig på att bli redigt imponerade av maffiga skådespelarinsatser!

Anders och Karin Bergfjord bidrog för första gången igår med all musik som ska vara med i föreställningen. Och dom har verkligen lyckats hitta exakt rätt stil för den här pjäsen. Det är absurdt och lite magiskt, med en tragisk underton, men ändå lättsmält. Det ni!

Lars Halvarsson satte ljuset, som är helt briljant. Det är enkelt men ack så effektfullt! Han har tagit tillvara på lokalens speciella egenskaper och bara liksom... gjort det hur läckert som helst.

Annicka Halvarsson hade skaffat fram fönsterkuvert, sängben, pengar och annat. Motorcykeltidningar och filtar är på gång. Annicka är en fantastisk producent som hela tiden är positiv och driver framåt.

Vägen fram till målet är ofta det viktigaste. Särskilt när det handlar om produktioner där man arbetar ideellt, för den konstnärliga själens och egots skull. Och redan nu har jag funnit en enorm tillfredsställelse med projekt VINCENT. Sen kan man ju alltid hoppas, som bonus, att slutprodukten blir lika vacker som vägen fram till den.