Allergiskräp

Den här sötnosen kom på besök idag.

Och tidigare i mitt liv brukade det suga till ordentligt i skaffahundtarmen när jag fick gosa med en sån här. Men det gjorde det inte idag. Istället högg det till av en smula sorg i hjärtat.

Sorgen kommer sig av att min son Charlie knappt vågade slänga ett öga på valpen. Charlie fick för ett par dagar sedan en svår allergisk reaktion (vi vet inte varför den här gången, han bara satt i soffan och så POFF). Hans ansikte svällde upp och han blev röd som en tomat. Till detta lägger vi till feber och klåda över hela kroppen. Vi har preciiis fått ordning på eländet och reaktionen har lugnat ner sig. Han ser nästan ut som en vanlig människa idag.

Därför iddes Charlie knappt se på valpen idag. För då visste han hur himla gos-sugen han skulle bli. Hur ledsen han skulle bli för att han inte fick gå nära. För kanske, kanske skulle pälsen framkalla ännu en allergisk reaktion, och Charlie vågade inte chansa.

Charlie älskar djur. Verkligen, verkligen ääälskar!!! Särskilt små gulliga djurbebisar med päls. Jag vet att han skulle vilja ha en hel hög med såna. Men i dagsläget får han nöja sig med en sköldpadda och en salamander. 
 
Men det är skönt ändå, att hundvalpen Emil finns i vår närhet. Vi kommer träffa honom många gånger. För ibland är Charlie inte alls så här känslig. Och någon gång kommer han åtminstone att kunna klappa hunden, om han tvättar händerna efteråt.

Så välkommen Emil!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0