STOLT SOM EN TUPP
Klicka på bilden så får ni höra en tydligare motiveringen till varför min pappa fått ett så fint pris.
Till vänster om min pappa sitter Marita Bengtsson som också fick pris.
Kluriga konstruktioner
Sen har vi Malte. Något fattas. Malte fixar.
Här behövde Malte och hans fru Pia en anordning där lysrören till plantorna kunde hänga. Tjipp tjilevipp!
Perfekt! Inte ens vattenpasset kan ha något att invända!
Snoken
Påskmiddagar x 4, del 2
I mitt förra blogginlägg skrev jag om de två första middagarna. Här kommer en rapport om de två efterföljande.
Påskmiddag nummer 3 (lördag till söndag) avnjöt Charlie, Coco och jag hos Ulf, Carina och André ute i bushen någonstans i Sörmlands skogar. Vi åt, drack, sjöng och pratade heeela natten. För att inte frysa ihjäl så eldade vi flitigt i en supersmart järnhinksmojäng.
På söndagen fick vi smarrig frukost. Tog en redig promenad i skogen, för att framåt eftermiddagen bege oss hemåt. Det var hög tid att förbereda påskmiddag nummer 4, en grillfest på hemmaplan för Cocos familj.
Vi hade knappt hunnit duscha och byta kläder förrän gästerna började anlända.
Coco lagade underbar mat.
Med hjälp av infravärme och filtar kunde vi sitta ute fast solen försvann.
Runt midnatt (natten till idag alltså) var så årets sista påskmiddag slut. Tänk att man kan få vara med om fyra så dundermysiga tillställningar under tre dagar. Livet är fantastiskt ibland.
Jag har väl sällan varit så slut som när jag gick upp klockan åtta i morse. Men det var bara att bita ihop, ty det var dags för manuspluggning med Teater Orka-ensemblen.
Och här vill jag passa på att säga en grej... Kära grannar, det ni hörde från vår altan idag var baaara på låtsas, det var baaara teater, jag lovar! Det har inte flyttat in en disfunktionell familj i huset, på hedersord!
Påskmiddagar x 4
På tre dagar deltar vi vid fyra påskmiddagar. Dessutom övernattar vi på två olika ställen. Jag har aldrig varit med om en så intensiv påskhelg förut. Men det är roligt!!!
Än så länge har vi varit på två middagar.
Middag nummer ett var hos Malte och Pia igår (långfredagen), där vi sedan också övernattade. Vi åt lamm, drack vin, pratade och sjöng. Så himmelens mysigt!
Eva och Kristoffer var också med på middagen. Dom hade med sig värsta coola presenten. En evighetsblomma som de själva gjort. 
I morse avnjöt vi en sagolikt god frukost hos Malte och Pia. Mums för både kropp och själ! Frukosten blev dessutom extra god eftersom vi gått en timmes promenad först.
Sen drog vi hem, Coco lagade en potatisgratäng, jag duschade, sen ilade vi vidare till min familj i Östra Vingåker och påskmiddag nummer två!
Efter maten tog Coco en välbehövlig siesta i trädgården.
Barnen fick påskägg. 
Och när barnen inte åt mat eller godis så hoppade de studsmatta, kastade frisbee, åkte rutschbana eller målade. 
Allt i solens sken!
Nu har Charlie, jag och Coco åkt hem och landar en smula. Om en timme ska vi vara på nästa ställe... Puh...
Living dolls
Tolvskillingsopera och scones
När vi läste Tolvskillingsoperan så upptäckte vi en hel del lustiga fel som uppstått vid översättningen. Här är min favorit:
Vet inte om ni märkt...
Nej, nu har jag svamlat färdigt. Jag kanske fick solsting. Hi, hi... Jag visar lite bilder istället.
Fjärilar ska vara fria.
Cyklar ska vara fria.
Cyklar som får vara fria väntar snällt vid vägkanten när man tar en liten vandringstur.
Den här vägen är bäst att åka på under sommaren när risken inte är så stor att man får sladd på isen och kör ner i vattnet och inte kommer ut ur bilen. Så är det. Jag vet.
Träd och vatten ska vara fria.
Traktorer ska vara fria.
Och små kossor borde verkligen också få vara fria...
Cocos gamla hus.
Manta manta manta
Här står jag och mina polare Buubshe, Nicka och Fardusa. 
Tillsammans spelar och sjunger vi barnlåtar på både somaliska och svenska. Om några veckor drar vi ut på en miniturné till några av Katrineholms skolor. Kommer bli supernice!
Att sjunga på somaliska är inte helt lätt. Dels är det en språkfråga naturligtvis. Somaliska är väldigt vackert, men oh så komplicerat. Men det är även en musikalisk fråga. Vi har inte riktigt samma system gällande noter och takter. Mången gång har Nicka och jag kliat oss i huvudet och undrat hur sjutton de somaliska trudeluttarna går egentligen.
Jag är helt övertygad om att Buubshe och Fardusa känner likadant när det kommer till de svenska visorna.
Men skam den som ger sig! Hittills har vi uppträtt vid två tillfällen. (Ironiskt nog inte för barn någon av gångerna.) Och det har funkat riktigt bra!
Nu hoppas vi förstås att det blir succé ute på skolorna och att barnen sjunger med av hjärtans lust.
Teknikens under
Stagefighting
2 juni är det premiär på Teater Orkas pjäs Vila i Fridh. I den föreställningen förekommer en del våld. För att få det våldet att se äkta ut, utan risk för att skådespelarna gör sig illa på riktigt, har vi anlitat ett stagefightingproffs. Hans namn är Tarmo nånting... (Namn är INTE min starka sida.)
Så igår fick vi träna på knytnävsslag, örfilar, strypningar, magslag och lite annat smått och gott! Mycket underhållande!
Klicka på bilden så får du se Annicka och Cissie träna slagsmål!
(Till höger på bilden ser ni stagefightinginstruktören.)
Smink på jobbet
Sen kan man ju också fundera på hur mycket smink som är okej att ha på jobbet. Ibland kan jag tycka att en del överdriver lite grann med ansiktsspacklet. Jag menar, skönheten kommer ju inifrån, inte sant?
Jag tog lite bilder på mina kollegor idag. Vad säger ni? Har de lagom med smink, eller är det någon som tar i lite väl mycket?
Musikmöte
Johanna Dahl.
Igår hade jag, Johanna Dahl och Karin Bergfjord ett musikmöte. Vi planerade var och hur musiken ska ligga i Teater Orkas kommande tragedi "Vila i Fridh".
Musiken är en väldigt viktig del av föreställningen. För att förstärka, försköna och dessutom få publiken att orka ta till sig all dialog.
Det är otroligt lyxigt att få arbeta med dessa proffsiga musiker. De kan sin grej, you bet!!!
Karin och Johanna försökte lära mig lite musikbegrepp som jag skulle kunna slänga mig med för att verka proffsig. "Pizz", "ark" och... och några fler... som jag inte minns just nu. "Abrutto"? Nä...
Bra blir det i alla fall! Med musiken, i Vila i Fridh. Premiär 2 juni!
Karin Bergfjord
Herr Inspiration och Fru Deadline
Kulturskolans storföreställningsmanus ska bli färdigt inom kort. Allt går att lösa så länge lågan finns kvar, och det gör den. Lita på det!
NYBYGGET
Det är poppis att promenera genom Djulö allé här i Katrineholm. Jag och Therese har gått där många, många gånger.
När man gör det så passerar man att rött obebott trähus, som av någon anledning tilltalat mig och Therese. Huset andas någon slags enkelhet och konstnärlighet. Vi har fantiserat om att bo där, i var sin lägenhet.
Döm om min förvåning när Coco för några veckor sedan berättade för mig att han bott där i fem år. What are the odds? Och vilka historier han har att berätta från den tiden. Jisses Amalia...
Coco och jag spanade in huset i helgen. Han har inte varit där sedan han bodde där 1975-1980. Kolla in nostalgin i den blicken...
Huset kallas Nybygget och är en gammal statarbostad som uppfördes 1917.
Tupplur
En tupplur mitt på dagen kan verkligen göra susen. Ville bara säga det.
Nattamat
Men så blir det när man myser tillsammans, dricker vin, pratar, sjunger och bara njuter av livet. Poff, så är det mitt i natten.
Då skulle man kunna tänka sig att man bara kastar i sig vad som helst. Ett par mackor, eller någon gammal rest som ligger kvar i kylskåpet. Men icke då!
