en fot är en fot är en fot
Jag var på röstyoga förra veckan. Där var det en kvinna som skämdes för sina fötter. Personligen tyckte jag det såg ut som alldeles vanliga fötter. Hon hade till och med alla tår i behåll.
Men grejen var den att kvinnan inte kunnat sära på sina tår på hur många år som helst. Och tydligen var dom alldels krokiga och dana (sörmländska när den är som bäst). Detta på grund av att hon använt dumma skor för länge sen. Förmodligen högklackat, förmodligen såna som klämmer åt i tårna, ja, ni vet.
Kvinnan skämdes så för sina fula fötter att hon vägrade visa dom offentligt. Hon ville bespara sig själv skammen och hon ville bespara omgivningen dessa ohyggliga styggelser.
Jädrar i havet vad jag blir förbannad!!!
Jag blir ursinnig när jag tänker på vilka skor vi tjejer klämmer på oss. Vad sjutton håller vi på med?!! Vi får skavsår, värk och vår gång blir hämmad. Detta för att vi vill vara attraktiva. Vad är det för attraktivt med smärta och rörelsehinder?!! Inte ett skit!!! Det är bara ett gigantiskt kliv bakåt för kvinnan. Varför ställer vi upp på det?!!
Jag blir än mer ursinnig när jag tänker på yogakvinnan som inte vill visa sina fötter. Om alla med fötter som inte passar in i mallen vägrar visa dom så kommer vi endast få se ett slags fötter. De som enligt några galna regler ska var de korrekta fötterna. Och vad händer då? Jo, eftersom dessa är de enda fötter vi kommer få se så kommer vi tro att det bara är så fötter ser ut, ska se ut. Och alla som inte har exakt sådana fötter kommer känna sig onormala.
Detta sa jag till kvinnan samtidigt som mina kinder blossade rött av ilska och förtvivlan.
Hon fick ta emot en oförtjänt salva som egentligen handlade om min frustration gällande världens kvinnoförtryck.
En liten solglimt i historien är att yogan gjorde att kvinnans tår för första gången sedan 1800-talet (ungefär) faktiskt började röra på sig. Hon blev superlycklig och började nästan känna något positivt gentemot sina fötter.
Smek dina fötter. Ge dom kärlek. Älska dig själv, så som du vill att andra ska älska sig själva!
Men grejen var den att kvinnan inte kunnat sära på sina tår på hur många år som helst. Och tydligen var dom alldels krokiga och dana (sörmländska när den är som bäst). Detta på grund av att hon använt dumma skor för länge sen. Förmodligen högklackat, förmodligen såna som klämmer åt i tårna, ja, ni vet.
Kvinnan skämdes så för sina fula fötter att hon vägrade visa dom offentligt. Hon ville bespara sig själv skammen och hon ville bespara omgivningen dessa ohyggliga styggelser.
Jädrar i havet vad jag blir förbannad!!!
Jag blir ursinnig när jag tänker på vilka skor vi tjejer klämmer på oss. Vad sjutton håller vi på med?!! Vi får skavsår, värk och vår gång blir hämmad. Detta för att vi vill vara attraktiva. Vad är det för attraktivt med smärta och rörelsehinder?!! Inte ett skit!!! Det är bara ett gigantiskt kliv bakåt för kvinnan. Varför ställer vi upp på det?!!
Jag blir än mer ursinnig när jag tänker på yogakvinnan som inte vill visa sina fötter. Om alla med fötter som inte passar in i mallen vägrar visa dom så kommer vi endast få se ett slags fötter. De som enligt några galna regler ska var de korrekta fötterna. Och vad händer då? Jo, eftersom dessa är de enda fötter vi kommer få se så kommer vi tro att det bara är så fötter ser ut, ska se ut. Och alla som inte har exakt sådana fötter kommer känna sig onormala.
Detta sa jag till kvinnan samtidigt som mina kinder blossade rött av ilska och förtvivlan.
Hon fick ta emot en oförtjänt salva som egentligen handlade om min frustration gällande världens kvinnoförtryck.
En liten solglimt i historien är att yogan gjorde att kvinnans tår för första gången sedan 1800-talet (ungefär) faktiskt började röra på sig. Hon blev superlycklig och började nästan känna något positivt gentemot sina fötter.
Smek dina fötter. Ge dom kärlek. Älska dig själv, så som du vill att andra ska älska sig själva!
Kommentarer
Trackback
