wistbacka

KENYA:


Vi har matat giraffer. Deras tungor är blå, muskulösa, varma och fuktiga.



Vi besökte en fabrik där man tillverkar saker i lera. Främst pärlor till smycken, men även serviser och annat. Det här är att supercoolt ställe, för alla anställda är ensamstående mödrar. Det är alltså en slags arbetsåtgärd. Ingen sitter och blir rik på det här företaget. Allt går ut på att hjälpa kvinnorna. KAZURI är namnet på företaget.



Jorden är röd. Och det mesta av arbetet sker utan maskiner. Som här, där en man ämnar plantera träd i Karen Blixens trädgård.



Som sett på TV. Visst studsas det. Männen utmanar varandra i höjdstudsning för att se vem som ska få bästa tjejen. Det här fotot är taget i en Samburu-by. Byborna är nomader. De lever i små hyddor. Männen får ha fler fruar. De dricker blod. Och allt är alldeles sant.



Beatrice Chili bor i Samburu-byn. Det visade sig att hon är en riktig pärla som kämpar för kvinnornas rättigheter. Beatrice, tillsammans med många andra, vill exempelvis att man ska sluta med omskärelse på kvinnor. Den här tjejen är helt fantastisk, och vi är numera mailkompisar. Internet är fantastiskt!



Vi åkte på en hel del "game-drives". (Det är då man verkligen är ute och kollar efter djur.) Vårt gäng fick resa i två små minibussar. Här ser ni hur nära djuren man kunde komma. Det är helt, helt otroligt!!!



Här blick Charlie ut från Tree Tops där vi bodde en natt. Ett trä-ställe som är uppbyggt på stolpar, precis vid ett vattenhål, för att man ska komma så nära djuren som möjligt. Det här plejset går ut på att djuren kommer till dig, istället för att du kommer till djuren.



Vi lyckades se The Big Five. Vi såg alltså lejon, vattenbuffel, leopard, elefant och noshörning!



Kvinna från en Masai-by. I den byn är hyddorna gjorda av kodynga. Ja, det mesta är av kobajs faktiskt. Och ju mer flugor som surrar, desto mer power har man. Ty många flugor tyder på mycket kodynga vilket i sin tur betyder att man har många kor, således är man rik. Så flugorna viftas aldrig bort utan får gärna klättra omkring i ögonen...



En av masaierna visade upp sin tatuering. Den görs med hjälp av glödande kol. Allt handlar om att visa hur macho man är och hur mycket stryk man tål...



Masaien undrade om vi också har tatueringar. Jag visade mina, varpå han undrade om det gjorde ont att göra dom. Sedan masaien berättat att de använder glödande kol för att göra sina taueringar så kunde jag inget annat än att säga att "Nä, det gör inte särskilt ont". Allt är verkligen relativt. Våra tatueringar gör mer ont än gnuggisar, men mindre ont än masaitatueringar!



Jag älskar elefanter!



Öl är gott. Öl som drickes bland gnuer i ett naturreservat är godast i universum!!! Ölen heter Tusker.



Detta är en Trädgrävling. Den levde i ett träd precis utanför det tält vi bodde i under ett par nätter. Trädgrävlingen är så söt så man får hicka... MEN!!! Nattetid låter den som ett monster. Jag lovar! ETT MONSTER!!! Det bankades och skreks som om... Som om själva djävulen befann sig i trädgården! Skenet bedrar gott folk, skenet bedrar...



Så här såg det ut.



Vi besökte en restaurang som heter Carnivore. Där fick vi äta krokodil, struts, kamel och massa annat märkligt. Mycket av det var supergott. På bilden ser ni en bit oxtestikel. Det var ICKE gott...



Apor, apor, överallt apor. Den här satt på vår balkong i Mombasa. Det gällde att passa balkongdörren annars så skulle aporna snart vara på rummet och söka igenom allt för att hitta lite gottis. Vid restaurangerna fanns personal utrustad med slangbellor för att hålla koll på snyltarna. Men apor är snabba. Mycket snabba...



När man vistades på stranden i Mombasa hade man fullt sjå med att hålla försäljarna ifrån sig. Inte ens när vi satt på kamelryggen fick vi vara helt ifred. Men rackarns vad kul det var att rida runt på de vackra djuren! Vi har tyvärr inga bilder från när vi snorklade. Men det var också helt dunderkul! Och Indiska Oceanen är salt, det kan jag lova... Och solen bränner, det kan jag lova...



Jag lyckades få en tatuering från Afrika! Supermegabautaskickliga taueraren Newton Omondi Wasonga nålade in en sjöhäst på min arm. Egentligen hade jag tänkt tatuera mig i nacken, men det gick inte eftersom nacken var sönderbränd av solen... (Charlie har tagit denna underbara bild)



Och så här såg det ut.



Och så här såg det ut.



Och så här såg det ut.



Och sen reste vi hem till ett vintrigt Sverige.