wistbacka

När jag vandrade på Musee du Orsay i Paris i söndags så tänkte jag på lite grejer. Dels tänkte jag på att dylika museum är finkultur och man vore enbart glad om ens barn ville förkovra sig i dem. Inte sant? Men allt våld, allt blod, all död som skildras, är det inte farligt för barnen? För det blir ju ett väldans ståhej kring våld på foto. Men det är ju på något sätt samma sak, bara med olika tiders uttrycksmedel. Samma med teater och film. Låt gärna ditt barn se någon halshuggas i en Shakespearpjäs eller i ett grekiskt drama, men håll för guds skull koll på vilken ålder filmen du hyr är ifrån!

Viss censur fanns det dock på Orsay. Kolla in denna tavla.




Den däckade mannens snopp är skyld av något som inte går att identifiera... Jag tvivlar på att konstnären målade tavlan så här från start. Det intressanta är att mönstret på det oidentifierbara "tyget" tycks vara hämtat från det intilliggande skynket, som om man hoppas att åskådaren ska köpa att det är ett skynke som används av de som sitter bakom och sen vandrar skynket mellan mannens ben och råkar lägga sig över hans kön.

Tänk er konstnärens besvikelse. Han får i uppdrag att måla en tavla som ska skildra ett urartat kalas, där alkohol och sexlustar tar över människans förstånd. Så när han visar resultatet säger uppdragsgivarna. "Mja, den är väl okej, men man ser den där mannens snopp. Så kan vi inte ha det!"

Och i nästa andetag säger uppdragsgivarna "Men den blå foten funkar!"