wistbacka

Idag har jag åkt buss. Det blev en annorlunda upplevelse.

När jag klev på bussen hade busschauffören just bytt fordon. Han gnällde lite över det gamla åbäket han nu var tvungen att manövrera, till skillnad mot den nyare buss han tydligen kört förut. Jag betalade och satte mig. Jag var den enda passageraren.

När chauffören tänkte åka iväg strejkade bussen. Den liksom bara hoppade fram en smula. Chauffören misstänkte att någon broms satt i. Så han hoppade ur bussen, fast motorn var på, för att kolla läget. Han öppnade någon lucka och började trixa. Då satte bussen fart!

Jag blev inte så rädd. Men jag hann tänk att "Oj, här sitter jag ensam i en åkande buss, utan chaufför, och där kommer diket, bäst jag sätter mig ordentligt".

Chauffören sprang ifatt bussen, hoppade på och lyckades ta sig fram till ratten och styrde upp bussen.

Så skrattade han. Jag med. Och jag tror nog jag blev lite besviken över att jag inte hamnade i diket. Det hade varit roligt. Men jag får nöja mig med soloturen.