wistbacka

Igår kväll tittade jag på TV. Det är svårt! Kanske beror det på att jag inte är van?

Jag har lyckats lägga om mina livsrutiner en smula, på ett positivt sätt. Detta innebär att jag får tid över på kvällarna. Numera kan jag zappa runt bland tv-kanalerna i godan ro. Hurra! Eller?

Det som stör mest är den förbannade reklamen. Man hinner lagom komma in i ett program så blir det dags för  avbrott. Och vilka långa reklamavbrott det är! Då tröttnar jag och zappar vidare. Fastnar då i ett annat tv-program som jag bara hinner se fem minuter av innan det blir reklamavbrott där också. Zappar då tillbaka till det program jag tittat på först, bara för att upptäcka att jag missat en massa och därför har svårt att komma in i programmet igen. När jag väl lyckats så är det reklam igen...

Det är en kamp! Och vad är det man kämpar för egentligen? Igår såg jag på en Robin Williams-komedi och Mythbusters, samtidigt. Vad gav det mig? Inte mycket...

 (Jamie Hyneman i Mythbusters är väldigt lik min man)

Jag ska träna lite till på det här med tv-tittandet. Men min förhoppning är att min nya, lite lugnare livsstil kommer göra så jag varvar ner så pass mycket att jag kan börja läsa igen istället. Det ser jag fram emot.

 (Familjekomedi med Robin Williams)