Här går min gräns...

Alla som besökt mitt hem vet att jag inte är pedant.

Nä, jag tål en hel del stök. Vill ha hyfsat rent omkring mig, men skorna kan ligga i en hög i hallen, det är helt okej för mig.

Men en del saker kan få mig att bli oxtokig!

Som detta:



Vad är nu detta att bli upprörd över? Jo, låt mig förklara...

I vår hall har vi en grön byrå. Den är fullproppad med grejer, både i och ovanpå. Dock försöker jag hålla att par kvadratdecimeter av "ovanpå-ytan" tom. Känns lite skönt tycker jag.

Då och då får jag städa bort saker därifrån. Ofta är det mina saker...

Nyss upptäckte jag det ni ser på bilden på min "tom-yta"*. Aj, aj, aj... (och den här gången är boven inte jag)

Dels är det HELT onödigt att lämna ett tuggummipaket på just den ytan. Det finns bättre förvaringsställen än hallbyrån.

Men det som stör mig mest är det papper som så nonchalant har slängts bredvid. Brottslingen har alltså tagit ett tuggummi ur den felplacerade förpackningen och sedan... sedan... Åh, jag vet inte om jag kan fortsätta, det är så jobbigt det här...

Jag ska försöka... Alltså... Efter att ha tagit ett tuggummi ur förpackningen har uslingen haft mage att lägga det lilla tuggummipappret på tomytan alldeles bredvid förpackningen, utan att ens tänka på vad detta innebär!!! Kommer pappret att försvinna av sig självt, som genom magi?!! Kommer pappret lösas upp i tomma intet?!! Om den kriminelle ÅTMINSTONE knöglat ihop och lagt det lilla pappret inuti förpackningen då det tydligen är alldeles för krävande att gå de två stegen till soptunnan. MEN NEJ DÅ!!! Lägg det där på tomytan bara. Gör det bara!!!

Ja, vad säger man?

En del stör sig på kärnvapen. Andra går igång på tuggummipapper som ligger på tom-ytor.

* övers. sv-eng "Tom-yta" = "empty-space"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0